I vår enkät frågade vi landets samtliga 290 kommuner om de har en officiell Facebooksida.

130 kommuner svarade på frågan. Av dessa har 63 kommuner svarat ja, vilket motsvarar lite under hälften, 48 procent.

Ytterligare 23 kommuner svarar att någon av dess verksamheter eller projekt har en Facebooksida. Dessutom svarar 10 kommuner att de planerar att starta egna sidor.

För enkätens samtliga svar, kommun för kommun, se länk i slutet av artikeln.

25 procent saknar sida


Endast 34 kommuner svarar nej. Den vanligaste anledningen de angett till att inte finnas på Facebook är resursbrist.

– Vi har ingen officiell Facebooksida. Skälet är att vi inte har resurser just nu att underhålla och bevaka den på ett riktigt sätt. Vi har antagit riktlinjer för sociala medier, där vi uppmuntrar användningen som ett led i förbättrad kommunikation och dialog under förutsättning att regler och lagar följs. Ökad dialog och insyn finns med i vår kommunikationspolicy och webben är ett viktigt redskap, svarar Astrid Qvarnlöf, informationsansvarig i Kungsörs kommun.


Avvaktar Google+

Dessutom finns det kommuner som satsat på att utveckla dialog på webben, som i Arbogas fall eller väntar på vad Facebook-konkurrenten Google+ kan utvecklas till. Alvesta har ännu ingen officiell facebooksida.

– Detta på grund av att vi än så länge inte tagit alla de beslut som krävs för att fullt ut kunna utnyttja Facebook. Dessutom känner vi att vi vill avvakta något med Facebook tills vi vet mer om vart Google+ tar vägen, säger Kim Lindstedt, informatör i Alvesta kommun.

Stor konkret nytta av sin Facebooksida har Skellefteå kommun haft.

– Det visade sig inte minst under våren och sommaren då dricksvattnet var smittat med vattenparasiten Cryptosporidium. Facebooksidan blev under denna ansträngda period snabbt en viktig dialogplattform, svarar Pär Lindqvist, chef för informationsenheten i Skellefteå kommun.


Små har – stora saknar
Intressant i sammanhanget är att det finns stora kommuner som saknar facebooksida, bland annat Norrköping, samtidigt som det finns små kommuner som har det, till exempel Grums.

– Den är ett bra komplement till våra övriga kommunikationskanaler, och når ut direkt till de som vill ha information eller dialog på det sättet, säger Helena Bergström, informationsansvarig i Grums Kommun (i bild till vänster).

Norrköpings kommun har dock inte stängt dörren utan planerar även de en sida.

– Vi ser att vi kommer kunna starta en ”officiell” Facebooksida för att öka servicen för medborgarna förhoppningsvis inom en snar framtid, svarar Johan Johansson, webbutvecklare på Norrköpings kommun.


Delegerade sidor

Göteborg har delegerat sin kommunikation och ingen officiellt sida för hela kommunen.

– Det finns ingen officiell Facebooksida för hela Göteborgs Stad. Däremot finns det ett femtiotal Facebooksidor som är knutna till enskilda verksamheter eller förvaltningar, säger Henrik Johnsson, huvudredaktör för goteborg.se.

Han förklarar också att det inte heller finns någon övergripande kommunikationsstrategi för hela Göteborgs Stad.

– Varje förvaltning i staden tar fram egna strategier kring sin verksamhet och sina projekt. Däremot har vi tagit fram råd kring sociala medier som vänder sig till Göteborgs Stads medarbetare.


Facebooks olika användningsområden


Obiz24 har även rapporterat om hur Datainspektionen granskat den social nätverkssajten, som tagit allt större plats i både privat och offentlig sektor (läs mer: Så svarade Facebook på Datainspektionens frågor).

Att Facebook också utnyttjas på ett kreativ sätt av innovativa kommuner syns inte minst när Norrköping nyligen lade ut sina matinspektioner på sajten (läs mer: Här lägger kommunen ut sina inspektioner på nätet).

Värt att spana in är också undersökningen som kartlägger hur anställda skvallrar om sin arbetsplats på Facebook, något som kan kosta anställningen om det vill sig illa (läs mer: Farligt att skvallra om jobbet på nätet).